Åsselsta grupp 14 vecka 7

Camilla blickar tillbaka

Så var vi då framme vid sista veckan innan julledigheten. Under helgen hade det blivit mildare och mer snö. Färden gick åter till Idas stuga. Även om det var mildare så blev vi kvar i köket när Camilla kom från Västerås för att ha det sista gruppsamtalet i den här gruppen. Veckorna har gått fort och en hel del ämnen har Camilla gått igenom. Den här dagen blev en slags sammanfattning och återblick. När vi skiljdes åt så åkte vi och hämtade våra färdigglaserade konstverk hos Gudrun. Vi bestämde att vi skulle titta på dom tillsammans på onsdagen.

Televinken

Tisdag morgon så åkte vi direkt till Sala, eller egentligen så var det Östanbäcks kloster som ligger en liten bit utanför Sala. Fader Cecarius tog emot oss. Vi gick in i deras nya kyrka och han berättade lite om bygget och de dekorationer som finns och vilka som skänkt dessa.

Därefter gick vi in i själva klosterbyggnaden som ju har varit en skola en gång i tiden. Jag hade med kaffe och kaffebröd men fader Cecarius nöjde sig med kaffe eftersom det är en slags fastetid, kaffebröd går ju utmärkt att frysa så att alla bröderna tillsammans kan äta av det vid ett annat tillfälle.

Broder Anders
 

Vi gick därefter ned till deras ljusbod och där var broder Anders och skötte om butiken och tog hand om oss. Lite bisalva, mot självsprickor och honungssenap, kanske till julskinkan, fick det bli i inköp. I butiken fanns en annan liten bekant ”Televinken”. Det är en katt som bor på klostret och oftast träffar man på honom i butiken.

När vi var färdiga där så gick vi till kyrkan och deltog i en bönestund innan det skulle bli lunch på klostret. En bönestund tar mellan 5-10 minuter. När bönestunden var slut tackade vi för oss och skulle påbörja vår hemresa. Mycket snö var det och i den fastnade vi ett tag. Blev lite gräva och gasa i omgångar men till slut och med gemensam kraft så kom vi loss och iväg. Hem kom vi ordentligt. En trevlig dag hade vi haft i alla fall trots grävandet.



Snart kommer tomten...

Onsdag den sista dagen den här veckan. Vi åkte till Idas stuga för att ”bara vara” så här sista dagen på det här året. Vi inledde med att ta oss an en smörgåstårta till kaffet. Lite extra måste vi ju ha så här i slutet på året. Det smakade gott och var rejält mättande. Vi dukade av och det diskades. Vi plockade fram lite materiel och gjorde några ljus att ta med hem till julen. Vi tittade också på keramiken vi hämtade häromdagen. Roligt att se resultatet. Det fattades ett par saker men jag kan i skrivandets stund berätta att dom har kommit tillrätta och kommer så småningom att hamna hos sina ägare.

Vill nu bara så här med några dagar kvar till julafton och det kommande årsskiftet passa på att önska gruppen, alla tidigare deltagare, kollegor i ”Vägen In” och på Skogsstyrelsen samt även er andra som läser bloggen och följer oss genom våra veckor i Grön Rehab en riktigt

God Jul & Gott Nytt År!

Åsselsta grupp 14 vecka 6

Kylan har slagit till...

Den här veckan började riktigt kall. En hel del snö hade det också hunnit komma. Bilväxlarna var stelare än vad jag var i den här kylan. Vi styrde mot Åsselsta som vanligt när det var måndag. Vi gjorde i ordning frukost och på nedervåningen var det varmt och skönt så det blev bestämt att där skulle vi stanna. Ingen flytt upp till övervåningen och braskaminen.Camilla kom från Västerås till oss och solskenet i Åsselsta. Efter fikat så var det dags för gruppsamtal förståss. Tiden sprang iväg som vanligt så det stod inte på förrän det var dags att samla ihop oss och åka hem för dagen.


En baksida...

och en framsida...

Tisdag morgon så träffade vi Rytterne gruppen i Köping, på parkeringen utanför Skinngubben, därifrån gjorde vi sen sällskap till Kolsva. Där gjorde vi ett studiebesök hos Astrid som har ett företag som heter ”Attis kakel”. Hon tog emot oss utanför i kylan. Vi blev bjudna på glögg i hennes kök. Sen blev det fika. Jag hade inhandlat lite kaffebröd och gjort i ordning några termosar med kaffe och tevatten till oss.

Efter fikat så förflyttade vi oss in till hennes tillverkningsateljé.

Hon förklarade tillverkningsprocessen när det gäller själva kaklets speciella utformning till kakelugnar och alla steg  när det gäller glaseringen. Hur många gånger det blir beror förstås på hur många färger som ska användas. Är det guld med så blir det sist i ledet. Det som tar tid är ju också själva bränningen och avsvalningarna emellan. Riktigt hantverk är det. Astrid förmedlade både kunskaper och energi som vi tackar så mycket för. Ett stort tack till Astrid och även till Rytterne gruppen för en trevlig samvaro.



Varm smörgås!

Onsdag morgon åkte vi till stugan. Kallt som attan. Vi gjorde iordning lite varma smörgåsar som omväxling till vårt morgonfika. Vi hade en trevlig stund runt köksbordet i värmen. Trots att det även den här dagen var soligt och fint så gjorde sig kylan snabbt påmind när man kom ut. Även bilen blir snabbt kall och kalla bilar är ju aldrig så trevligt att sätta sig i. Tur nog så blev det snart hyfsat varmt på väg in till stan igen.

Kylslagen bäck

Kraftfullt mottagande i entén
på galleri Astley

Torsdag då åkte vi direkt mot Uttersberg och galleri Astley. Den här dagen var det kallare än någonsin. – 23^o C visade termometern i bilen. Inte så konstigt då att bilen la av några gången innan jag kom iväg på morgonen. Dom kom precis och öppnade galleriet när vi kom fram. Vi kikade runt lite på nedre planet först innan vi fikade i deras kafé. Att vara utomhus och fika i den kylan som var kändes inte speciellt inbjudande. När det är så kallt och vitt och fint på träden så är det väldigt vackert men helst inifrån genom ett fönster. Efter fikat fortsatte vi vår rundvandring i galleriet och när vi sett allt vi ville så började vi vår hemresa mot Köping.

Vecka sex är även den slut. Nästa vecka är den sista före jul. En skön tredje advent önskar jag. Vi ses på måndag igen.

Åsselsta grupp 14 vecka 5



Rimfrostträd

December månad hade anlänt och med den riktigt kallt väder men strålende sol. Växlarna på bilen blir ordentligt stela i kylan. Vi kom till Idas stuga som var ganska varm och behaglig ändå. Rimfrostträd på fönstren. Tänk vilka fina konstverk det kan bli av kyla.

Jag fixade kaffet och några deltagare såg till att få fart på kaminen på övervåningen. Camilla anlände och färden till oss hade gått bra. Vi tog itu med morgonfikat och när det var överstökat följde som alltid när det är måndag – gruppsamtal. Någon bensträckare blev det men att hämta frisk luft gick fort. När det var klart med samtalstiden så var det bara att åka in till Köping igen.

 

 

Ers Höghet i egen
hög person

Tisdagen så träffades vi en kvart senare. Vi hade ändå gott om tid. Färden den här dagen gick till Skultuna mässingsbruk – ja, det som finns kvar. Vi anlände lite för tidigt – men det gjorde inget för en trevlig kvinna i personalen öppnade för oss och det var också helt ok att vi tog med oss vårt eget fika in och hon visade oss in till en plats med små grupper av bord och stolar som vi fick sitta vid. När vi fikat färdigt så började vi vår rundvandring i butiken med alla mässings och så här års alla julsaker. Vi kände oss nästan som V.I.P. – kunder eftersom butiken inte hade öppnat ännu. Inte illa eller hur?

Trevligt eller hur?

När vi var nöjda där så förflyttade vi oss till en annan butik – en s.k. outlet. Det är ju så modernt nuförtiden. Nästa anhalt var en butik med vackra textilier och smycken av olika slag. Det blev tunt vad det gäller handlande men vad gör det. En utflykt hade det blivit och en flykt ifrån den ihärdiga och idag så blåsiga vinterkylan. Lite nytt fick vi ju också se. Vi påbörjade vår hemresa och trots blåst och snörök så gick det alldeles utmärkt. Ni vet – sänk farten – håll avstånd. Tyvärr så är inte alla med på det utan far fram som om det vore sommarvägar . 

Bivax kakor och ljus



Vitt i luften av blåsten

Onsdag morgon åkte vi till stugan – vi fikade och efter fikat så gick vi igenom sammanställningen av den inventering av död ved som vi provade på. Då var det betydligt bättre väderlek kan jag säga. Nu var det alldeles vitt i luften av blåsten.

När sammanställningen var klar så tog vi fram lite bivaxkakor. Det luktar gott av kakorna – tyvärr så kommer inte doften fram när de brinner. Dom var lite kalla kakorna så vi fick vänta lite innan det gick att rulla dom till ljus. Kan ju vara trevligt att ha i vintermörkret. Riktigt pyssliga var vi kan jag lova. När pysslandet var klart och disken så gick vi till bilen och åkte vår väg. Lite spinnande under däcken kunde man höra även ute på stora vägen. Till Köping anlände vi sakta men säkert.

Ny"badad" groda

Bort med överfödig glasyr

Torsdag morgon så åkte vi raka vägen till Gudrun. Fick bli E-18 den här dagen. Brukar annars ta en mindre väg där vi bl. a ska passera en mycket smal viadukt. För säkerhets skull så fick det alltså vara. Blåsten kunde ju ha drivit ihop drivor och då fanns ju risken att vi skulle få vända om igen. Vi började som brukligt med fika hos Gudrun. Vi hade gott om tid på oss så vi satt ett bra tag och pratade och hade trevligt runt bordet.

En blivande vacker skål

Arbetet med våra keramikalster var dock tvungna att göras. Det var dags för glasering och då börjar det ju med en mycket rörande tillvaro. Allt färgpulver måste blandas ordentligt med vattnet. Gör man inte det så blir det inte den glasaktiga blanka yta som man oftast vill ha. Som alltid så blir det spännande att se resultatet. När alla var klara så tog vi en påtår innan det blev dags att säga hej och tack till Gudrun för den här gången.

Den första veckan i december är till ända och så också den femte veckan i Grön Rehab. Som det ser ut nu så verkar det som om vi går en vit jul till mötes men först ska vi klara avnågra adventshelger till och vädrets makter är ju nyckfulla så vi får se…

Thihi...

En trevlig helg önskar jag – snart kommer kanske tomten…

Åsselsta grupp 14 vecka 4

Selma

Måndag igen! En helg går fort eller hur? Likaså veckorna. Känns ibland som om det bara är måndag och fredag i en vecka! Den här måndagen var gråkall. Ingen höjdare vad vädret beträffar. Då kändes det bra att få åka till stugan och gå in i värmen och göra i ordning vårat morgonfika. När det var klart så blev det lite förberedelser inför Camillas ankomst. Att fixa eld i kaminen. Camilla gjorde oss sällskap som vanligt vid fikat innan gruppsamtalet skulle startas. Gruppen försvann upp på övervåningen. Plockade undan i köket gjorde jag när jag hörde något utanför stugan. Selma kom på besök. Serverade henne lite mat utanför huset och det verkade smaka bra. Helt tomt blev det i hennes lilla skål. Gruppen kom ned för en bensträckare och en nypa luft men var snart tillbaka igen för att fortsätta samtalet. Måndagen var snart tillända och det bar iväg in till Köping igen. 

 

Tomten har parkerat på Åsby

Cyklamenprakt

Tisdag – man undrar – tar aldrig regnet slut! Den här dagen var det ett skvalande hela dagen. Vi åkte till stugan och åt frukost i lugn och ro. När vi var klara tog vi bilen och gjorde en tur till Åsby Trädgård. Där pågick julen för fullt. Vi strosade igenom det hela och njöt av blommor och pynt. Något storshoppande blev det inte men det räcker ju att ögonshoppa också. Blir billigast så! När vi hade fått nog så gick vi ut i regnet igen och fortsatte vår färd som gick via Kolbäck. Vi besökte ett för deltagarna nytt loppis. Mycket grejer fanns det där också. Julen hade även infunnit sig där – till andra priser dock. Det blev tunt med inköp även där men det är roligt att titta på alla prylar som finns. Vi kände oss mätta på alla prylar och åkte hemåt i regnet. Det spåddes tyvärr inget bättre vad beträffar väderleken för nästa dag heller… 

 

Flitens lampa på

övervåningen

Onsdagen anlände och det med ett väder värre än tisdagens. Vi kom till stugan och hjälptes åt att duka fram frukost och göra kaffe. Ganska snart så dök Rytterne gänget upp. Det var Lars Gullberg som var med gruppen den här dagen. Camilla var tyvärr sjuk. Inget allvarligt så gruppen har henne nog snart tillbaka igen. Lars tar säkert väl hand om gruppen så det går nog ingen nöd på deltagarna. Nästa som kom till oss var Håkan Kling från Sala kontoret, dagens föreläsare. Lars hade tänt i kaminen på övervåningen så där skulle det hela ske. Först så åt vi frukost tillsammans och grupperna hade ju träffats tidigare så det blev en trevlig samvaro runt bordet i köket. En bensträckare på det och en nypa luft innan Håkan tog vid.

Lars och Håkan

Ämnet för dagen var att lära sig lite mer om biotoper, vad det är, vad det är bra för och hur det blir det och vad man kan hitta i en biotop. Lärorikt är det men trots det så behövdes en liten bensträckare innan den avslutande delen. Tiden gick fort och det blev dags för våra besökare att ge sig av till sina respektive hemvister. Vi i Åsselsta tackar för en intressant föreläsning och en trevlig samvaro med alla våra gäster.

Lite snö kom det ner – såg ut mer som mjäll på jackan – ska bli mer under natten och morgondagen.



Markan

Torsdag blev det mer snö och blåste gjorde det ordentligt. Vi träffades i Köpng och åkte sen till Strömsholm. Vi började  med att fika inne på Markan. Där inne var det varmt och skönt.

Kram på dig!

En trevlig pratstund hade vi. Vi tog god tid på oss därinne – säkert berodde det på vädret. Inte särskilt njutbart i blåsten. Ut kom vi i alla fall till slut och styrde stegen mot ett av stallen som finns.

Den som vi letade extra mycket efter var Sandeman förstås – ni som läser dagboken regelbundet har nog hört talas om honom. Kelgrisen där. Ingen Sandeman fanns där han brukar – vi fick då veta att han just nu var placerad i ett annat stall som låg rakt över gården – det fanns ett alternativ till. Vi inriktade oss på förslag nummer ett. Mycket riktigt där fanns han. Sin stora skylt hade han inte, bara en liten handtextad lapp som vi turligt nog upptäckte. Han hade precis blivit serverad lite mat så det var det viktigaste just då – men till slut så stack han ut sitt huvud så vi fick hälsa.

Vilka ögon...

Lika kelen som vanligt. Passade nog med lite massage och bli omklappad och kramad – han kramade tillbaka.

Vi hade nog kunnat tillbringa resten av dagen tillsammans om han fått bestämma. En riktig livsnjutare verkar det vara. Vi beslöt oss i alla fall att ta avsked och vi bestämde att vi skulle se om Slottsboden var öppen – men tyvärr så var det stängt och skulle öppna lite senare så då fick det vara. Vi började vår hemresa istället. Kändes inte meningsfullt att stå och vänta i blåsten. Vi kom hem till Köping ordentligt i alla fall. Lite isiga vägar var det men tar man det lugnt så går det bra.

 

Vill önska er alla en Trevlig Helg och första advent! Vi ses på måndag då tänder vi första ljuset i Idas stuga.

Åsselsta grupp 14 vecka 3

Sol i Idas kök

Den här måndagen den tredje veckan inleddes med strålande solsken. Vi åkte i vanlig ordning till Idas stuga för att göra i ordning och förtära frukostfikat. Solen värmde bra inne i köket. Måndagar är ju Camillas dagar, så även denna. Efter avslutad frukost så bar det iväg en trappa upp för nytt gruppsamtal. Även den här dagen så avslutades samtalet och det var fortfarande en härlig sol som mötte oss när vi kom ut ur stugan.

Inventering i "Astrids skog"

Tisdagen bjöd inte på så fint väder. Grått och småregnigt. Vi åt frukost i stugan som vanligt. När vi var klara med det och efter en nypa frisk luft så gick vi igenom hur man inventerar död ved. Vi var nog lite skeptiska till vädret och om det skulle regna eller inte. Åkte iväg gjorde vi, till ”Astrids skog” i Litsberga. Det är vår inventeringsskog. Vi tog oss in i skogen för att göra några praktiska övningar. Det gick alldeles ypperligt bra. Även höjdmätaren hanterades med glans. Det brukar ju vara det största problemet med den här övningen för lite klurigt är det. När vi var nöjda med resultatet den här dagen så återvände vi till bilen och åkte in till Köping. 



Sol över kolmileplatsen

Lasse och kolargubben

Det hade hunnit bli onsdag och vi åkte raka vägen till Himmeta bygdegård där vi inväntade Rytterne gruppen. Eva våran arbetsförmedlare var med oss den här dagen. När Camilla med sin grupp anlände åkte vi direkt genom den vackra ”Rabobäcksdalen”.  Det är så gulligt och iordninggjort runt de boendes hus. Vi kom fram till platsen för kolmilan. Lasse Gunnarsson kom och mötte när vi klev in i skogen. På vägen fram mot kolmileplatsen berättade Lasse om gamla tiders slit i skogarna. Vi började med lite fika med goda längder som Camilla hade införskaffat. Vi satte oss runt den tända brasan som Lasses medhjälpare Stig-Börje hade ordnat åt oss. Lasse berättade vidare och efter kaffet så blev det en promenad till Lasse tall. En tall som Lasse är mycket stolt över. Händer det inget oförutsett med den så kommer den nog att få stå kvar för alltid. När alla kom tillbaka så blev det en liten ”mysstund” inne i kolarkojan. Då var det dags att börja steka och servera kolbullar med lingon. Jag fick hjälp med stekningen av en av Camillas deltagare och det var ju jätte bra – det tackar jag för. 

Några rader...

När vi ätit klart så började det närma sig hemfärd igen – men först – några rader i gästboken. Vi tackade Lasse för besöket som i vanlig ordning varit mycket trevligt. Vi tackar Camilla med grupp för trevligt sällskap. Vi träffas igen nästa vecka. Med allt hoppackat så var det bara att bege oss till våra bussar och åka hem. Vi lämnade kolemileplatsen i strålande sol.

Skålar - muggar - rosor

Torsdagen åkte vi direkt till Gudrun. Det är var ju precis en vecka sedan vi var hos henne för första gången. Vi började vår samvaro i Gudruns ateljé med förmiddagsfika förståss. Lite småprat om både det ena och det andra blev det. Avdukning av bordet och leran kom fram på bordet. Förra gången blev ju uppgiften att försöka få till grodor – den här dagen så skulle vi använda oss av kavlar. Det blev ett antal skålar, muggar och även en och annan ros tog form. Nu ska även det torka innan bränning och sen kommer vi tillbaka för att glasera det vi gjort.

Atlas - charmören.

Atlas, charmören, dvs. Gudruns lilla hund kom ut och hälsade och sen så måste han ju ta en tur inne i ateljén för någon kan ju ha tappat en bullsmula. Vad det blev för resultat vet jag inte eftersom vi hade sagt tack och hej till Gudrun och började vår återfärd mot Köping.

Önskar er alla en trevlig helg! Hoppas vi får tillbaka det fina vädret som vi hade vid kolmilan i onsdags. Håll tummarna!

Åsselsta grupp 14 vecka 2

Strålande sol

Redan slut!

Måndagen den andra veckan inleddes med strålande sol och klarblå himmel. Några vita slöjmoln men inte över Åsselsta. Vi hade kommit dit i vanlig ordning. Fikat gjordes i ordning och Camilla kom och fixade i ordning en brasa i kaminen på övervåningen. Efter avslutad frukost så begav sig Camilla med gruppen dit upp. Våran lilla Selma kom på besök och ville föståss ha lite att äta. Det såg ut att smaka gott utanför stugan i solen. Vad Camilla och gruppen hade som ämne den här dagen ska jag inte ge mig in på men jag vet att det fanns en liten hemuppgift inför dagens samtal. Tiden sprang iväg och Camilla åkte tillbaka till Västerås och vi avslutade den här dagen.

 

Kompassen till hands

Tisdagen var det också en dag med lika strålande sol som dagen innan men det var kallare dag med frost på marken. Vi ägnade som vanligt den första stunden på dagen åt morgonfikat. När det var avklarat och disken likaså så gick vi teoretiskt igenom kartor och kompass.

Novemberdimma

När vi kom ut så hade vädret ändrat sig betydligt. Den klara blå himlen hade övergått till ganska rejält med dis och dimma. Vi åkte i alla fall ut till Tränsta för att ta en promenad. En av deltagarna tog täten och vi följde med. Vi hamnade lite utanför de så ordentligt i ordning gjorda spåren man kan gå. På det viset fick vi upptäcka lite nya saker. Att gå vilse är ju inte så lätt ute vi Tränsta – och förresten så hade vi ju kompasserna med… Vi passerade bl. a en utfodringsplats för vildsvin. Det luktade nytjärad eka och platsen var även försedd med en speciell sorts belysning. Uppe i backen låg ett gömställe för jakt.

Det var verkligen novemberdimma över åkrarna där vi gick fram. Även om det blev en längre tur för oss så kom vi tillbaka till vår bil och det blev dags för återfärd mot Köping.



Tommy och Camilla vid Åholmen

På väg mot Linnépaviljongen

Onsdag morgon gick färden direkt till Rytterne. Vi skulle besöka Camillas grupp och Svånötorpet. När vi kom dit så hade även Tommy Abrahamsson från vårt Sala kontor anlänt. Vi blev bjudna på frukost och det smakade gott som vanligt. När vi var färdiga med vårt fika och toalettbesök så satte vi oss i våra bilar och åkte till Åholmens naturreservat. Där ute tog Tommy hand om oss och berättade om träd, växter och en del levande varelser. Både småkryp och fåglar. Tommy hade t o m hunnit informera sig om platsen vi var på och förmedlade även det. Det var en trevlig promenad på Åholmen även om vädret var betydligt gråare än tidigare i veckan. Lite varmare i luften var det i alla fall. Vi gick förbi Linnépaviljongen och vi tog även del av de kärleksbetygelser som fanns inristade i ett träd. 

Kärleksbetygelser

Vi från Åsselsta tackar för frukosten vi blev serverade och Tommy för alla de kunskaper som han i vanlig ordning förmedlade på ett givande sätt.

Torsdagen – solen tillbaka igen. Hääärligt! Vi åkte direkt till Norrberga och gruppen skulle för första gången få träffa Gudrun. Det känns lite tjatigt men fikade gjorde vi även den här morgonen. Inte så mycket nyttiga saker åt vi men gott var det. Man måste ju få lite godsaker ibland också. Efter fikat plockade Gudrun fram leran och vi vår kreativitet. Den första utmaningen blev att försöka komma underfund med hur en groda ser ut. Största problemet är att få till bakbenen. De kom på plats så småningom och hamnade på hyllan för att torka till dess att Gudrun ska bränna våra alster första gången.

En tomte blir till...

En och annan tomte såg även dagens ljus. Tillgång till påtår fanns det för den som ville… och det ville vi ju... Roliga och trevliga stunder tar även de tyvärr slut. Gudrun kom ut med Atlas så han fick hälsa innan han satte full fart mot ateljén för att se om någon hade tappat en bullbit eller något annat gott. Vi sa tack och hej och åkte hemåt. Vi ska tillbaka till Gudrun redan nästa vecka för att kavla något…

Ha nu en Trevlig Helg – vi hoppas vi får se lite sol eller hur? Vi ses på måndag igen.

Åsselsta grupp 14 vecka 1



"Vägen In" till Idas stuga

Så hade då en ny vecka börjat för mig och den första veckan för den nya gruppen som jag hade träffat på förra veckans information om Vägen In tog sin början under tisdagen. Var ju bra att vi hade träffats så på det sättet kände vi ju igen varandra. Vädret hade väl kunnat vara av det bättre slaget men det kan vi ju inte påverka på något sätt.

Vi anlände till Idas stuga och började genast med att göra i ordning frukostfikat. Vi satt en stund och pratade om ditt och datt och bekantade oss lite med varandra. När vi fikat klart så gick vi igenom det praktiska som hör till.

Önskar naturligtvis hela gruppen hjärtligt välkomna till Grön Rehab och de kommande åtta veckorna. Sen håller vi tummarna för att vi får vara friska och att vädret är någorlunda skapligt.



De sista äpplena

Onsdagen blev det åter en tripp till stugan, fixande av frukost och en trevlig samvaro runt köksbordet. Eva vår arbetsförmedlare i projektet kom till oss och fikade tillsammans med oss. Efter avklarad frukost så var det dags för den här gruppens första omgång av de enkäter som ska fyllas i och som ligger till grund för den forskning som görs när det gäller vårt projekt och den här typen av rehabilitering.

Efter avklarad enkät var det bara att gå ut en sväng och kolla till hästar och hönor. Solen sken visserligen men det var ingen värme direkt.Snålblåst. Det blev åter dags att åka in mot Köping.

 



Snö på höstlöv

Camilla i Idas kök

Torsdag och snö på marken den här dagen. Vi var tillbaka till stugan igen. Frukost tillsammans. Den här torsdagen kom även Camilla och gjorde oss sällskap. Det var dags för gruppens första gruppsamtal på kognitiv grund. Vi satt kvar nere i köket den här gången. Var varmt och skönt. Camilla gick igenom grunderna och gällande regler för de kommande samtalstillfällena. På måndag kommer Camilla tillbaka igen och det kommer att vara måndagar som blir reserverade för gruppsamtalen framöver.

Torsdagen var snabbt tillända den också. Återstod bara färden mot Köping.

Önskar er alla en trevlig helg så ses vi på måndag igen.

Åsselsta grupp 13 vecka 8

Vintern på väg...

Så hade det då blivit måndag igen. En grå, blåsig och snöig morgon var det på väg till Köping. Om snön skulle bli kvar… nja det var nog tveksamt. Ett som inte var tveksamt var att vi hade kommit till gruppens sista vecka och Camillas dag för sista gruppsamtalet. Vi anlände till Idas stuga och Camilla kom strax därpå. Vi fixade iordning frukosten och intog den som vanligt. 

Glaserat och klart!

Det blev också lite tid till att betrakta våra konstverk som Gudrun nu hade glaserat och som jag hämtade under fredagen. Konstverken mottogs med en positiv förvåning över hur bra det hade blivit.

Vintern blev till regn

Gruppsamtalet den här dagen blev en tillbakablick på tiden som förflutit i Grön Rehab. En snabb genomgång av vad vissa av samtalen innehållit men också om de personliga förändringar som man tycker sig märka.

När vi kom ut och det var dags att åka tillbaka till Köping hade det vintriga vädret övergått till regn. Alla deltagare tog farväl av Camilla och kramar delades ut innan vi åkte åt var sitt håll.



Bildbetraktelse i Idas kök

Tisdagen var lika grå som måndagens avslutning blev. Gänget som kom med transporten hade med sig en extra passagerare. Tommy Enell från Arboga Kommun. Vi åkte till stugan när alla var samlade. Morgonfika stod som vanligt först på programmet. Vi hade ett långt och trevligt samtal runt köksbordet. Tommys besök hos oss var uppskattat det märktes. Efter fikat och avklarad disk – Tack för hjälpen Tommy – så tittade vi igenom de foton som jag tagit under de sju veckor som vi haft tillsammans. Det var en hel del, viktiga och även mindre viktiga bilder och vi hann igenom alla innan datorn fick värmeslag och la av. Då hade det även blivit dags för oss att åka tillbaka till Köping.

Selma äter frukost

Onsdag – den åttonde veckans sista dag hade kommit som också var oktober månads sista dag. Vi åkte till Åsselsta och vår lilla stuga för en sista traditionell frukost. Selma kom och mötte oss när vi kom – hon blev serverad frukost utanför stugan.

Efter vår frukost inne i köket så blev det lite pappersgöra och därefter utdelande av kursintyg.

Marängsviss!

Den lugna och behagliga samvaron i stugan avslutade vi med att vi egenhändigt var och en komponerade var sin marängsviss. Det fick bli vår avslutningstårta som på det sättet kunde anpassas efter eget tycke och smak.

 

Den sista dagen rusade iväg precis som alla andra dagar gjort. Många kramar utbyttes den här sista dagen tillsammans.

 

Gott - gotti - gott -gott

STORT TACK

alla för den här tiden – önskar er alla

STORT LYCKA TILL

med fortsättningen i Vägen In och det som sedan väntar för er var och en.

Kom ihåg – skynda långsamt…

Kram G.