Åsselsta grupp 11 vecka 5

"Mellan hägg och syrén" 

Sol, sol, sol… en helt underbar måndag morgon begav jag mig till Köping som brukligt. Det var verkligen på tiden att vädret ändrade på sig. Vi är ju i tiden ”mellan hägg och syrén” sägs det och det Sövervåningen och tända en brasa eller sitta utomhus under gruppsamtalet? Vi började så smått med att tända i kaminen men ändrade snabbt inriktning. Det gäller ju att ta vara på det härliga vädret man vet ju aldrig hur länge det består, dessutom så ville inte brasan heller komma igång så det blev perfekt. Frukosten klarade vi dock av i köket innan. Camilla som anlänt lagom till vårt morgonfika höll som vanligt i måndagens gruppsamtal ute i den ljuvliga sommarvärmen.

Bland vattenfall och växter på Åsby



Tisdagen hade jag förberett så till vida att jag bryggt en stor termos kaffe och tagit med lite kaffebröd ifall vi skulle få för oss att åka direkt till Åsby och Hallstahammar som gruppen gemensamt valt som mål för vår lilla tripp den här dagen. Nu blev det ändå så att vi åkte förbi  vår stuga ändå och intog frukosten ute i trädgården. Vi flyttade fram trädgårdsmöblerna i solen. Eftersom kaffet redan var klart så gick det lite snabbare att bli klara för att sedan åka till vårt mål. Några små inköp av plantor och andra växter blev det. Lite satsningar på smulgubbar och smultron i ett par varianter blev det men även ett citrusträd och en ampel av något slag, vacker som bara den men vad den heter kommer jag inte ihåg ljust nu. Kanske den är bekant för er som läser det här?

En ampelväxt

När vi fått nog av krukväxter, trädgårdsväxter och all inredning som erbjuds fortsatte färden till Kolbäck. Ett loppis besök och några små fynd gjordes naturligtvis. Det blev precis lagom att ta den gamla vägen tillbaka mot Köping.

Josefina bland träd och grenrör!

Onsdagen så åkte vi direkt mot Västerås. Första målet var vårt distriktskontor där vi skulle träffa Rytterne gruppen samt även Josefina. Josefina arbetar på vårt Västerås kontor och är biolog. Hon skulle den här dagen ta oss med ut till sin ”trädgård”. Som alltid så tror man att det ska bli ett besök i en modern uppväxt trädgård med en massa växter och träd som vi ofta har i dagens trädgårdar. Men så var det alltså inte. Vi begav oss till en övergiven torplämning inne i en skog. Tydliga spår finns det fortfarande efter det liv som man en gång i tiden levde där. Det var en givande och trevlig resa tillbaka i tiden. Vi fick med oss en massa kunskaper om både torparliv och växter som man hade förr och vad man trodde en del växter hade för undergörande kraft.



Rytterne gruppen på väg hem från
"Josefinas Trädgård"

Vi åt lunch på ”laggårdsbacken”. Kött- och grönsakssoppa med hård ostsmörgås fick det bli. Det var varmt i solen men trots det så slank soppan ner. Gott med lite salt eftersom vi ju svettas ut en del i värmen.  Vi tackar Josefina så mycket för all kunskap som hon gav oss om sin ”trädgård”. En av många som hon inventerat tillsammans med en kollega inom biologin.

På dammiga vägar

Torsdagen åter en dag med direkt avfärd till Ramnäs kyrka. Nu skulle vi inte besöka kyrkan utan det var den mötesplats som vi bestämt. När vi anlände kom Tommy från vårt Sala kontor knallande. Han skulle ta hand om oss under den här dagens utflykt. Camilla och Rytterne gruppen anlände även dom och då gick färden vidare på dammiga bilskogsvägar. 

Fermansbo naturreservat

Slutdestination: Fermansbo urskog som är ett naturreservat.   Vi fikade innan vi påbörjade vår vandring med Tommy som ledsagare och kunnig berättare. När det började närma sig lunch så stannade vi och dukade upp uppe på en liten berghäll full med torr lava. Fungerade riktigt bra och på platsen kunde man även välja lite mer skugga om man så önskade. Bra lunchrestaurang eller hur?! Den här dagen lät vi allt vad grillar och stormkök heter vara kvar i bilen. Kallskuret med sallad fungerar även det ute i naturen.

Tommy berättade även om skogsbränder och olika träds förmåga att klara av en brand och nyttan med dessa skogsbränder. I skrivande stund så har jag hört på radion, vår lokala, att under fredagen så kommer man att tända på i just Fermansbo. Man anlägger alltså en skogsbrand och det kommer att röra sig om ca 6 ha skog. Allt naturligtvis väldigt väl planerat och övervakat. Vi får väl se om vi åker tillbaka igen om vi kommer att få se några spår av branden.

Tommy i berättarstil

Tack Tommy för en trevlig och lärorik dag. Just den här gruppen i Rytterne var det sista gången vi träffade då de har avslutning nästa vecka. Lycka Till med fortsättningen önskar vi i Åsselsta dom alla.

Vår femte vecka är slut och vi har ju verkligen fått njuta av sommarvärme. Om ryktet är sant vet jag inte men ett par dagar till med det vackra vädret har våra metrologer lovat. När vi ses nästa vecka så får vi se om de kunde hålla sitt löfte.

Ha en trevlig helg alla!

Åsselsta grupp 11 vecka 4

Fruktträd i blom

Den fjärde kursveckan och måndagen inleddes med ett grått och mycket blåsigt väder. Vi åkte till stugan och fixade i ordning frukost och en brasa på övervåningen tändes för att förbereda inför gruppsamtalet. Camilla anlände och efter avslutad frukost och en bensträckare med en nypa frisk luft så försvann alla upp på övervåningen och bänkade sig framför elden i kaminen.

Kommer ni eller...??

I trädgården hade fruktträdens blommor ändrats betydligt sedan förra veckan.

 Vår lilla fyrbenta kompis Selma tittade förbi. Tyvärr så måste jag berätta för er att vår andra lilla vän Tilda inte finns hos oss längre. Det skedde genom en olyckshändelse. En tröst i det hela är att hon inte behövde lida. Kan tänka mig att Selma saknar sin kompis – vi vet ju hur vi själva reagerar när vi förlorar någon som står oss nära – man undrar ju hur ett djur tänker och känner. Tiden för gruppsamtalet var snart till enda och det blev dags för återfärd till Köping igen.

På tisdagen for vi även den här dagen till stugan. I samma ögonblick som vi anlände så kom även våra gäster som vi skulle ha på besök den här dagen. Catrin, vår projektledare för ”Vägen In” samt Eva som är vår arbetsförmedlare i projektet. Först åt vi frukost i köket tillsammans och under frukosten så fanns det en del frågor som deltagarna i gruppen hade att ställa till våra gäster. Hur ser fortsättningen ut för mig? Kommer det ekonomiska läget att förändras på något sätt? Ja det var både individuella och allmänna frågor som dök upp.

Catrin och Eva efter avslutad inventering

Inventeringsprotokoll

När vi klarat av frukosten så övergick vi till det där med ”Inventering av död ved”. Vi började med en teoretisk genomgång om vad man använder för hjälpmedel och hur man går till väga. Vi åkte sedan till ”Astrids skog” i Litsberga som är det biotopsområde som vi brukar inventera i. Eva och Catrin följde med även dom. Vi hade riktigt hyfsat väder faktiskt. Ingen blåst som det var på måndagen. Hade så varit fallet så hade det inte blivit något besök i skogen. Det kan ju blåsa omkull lätt i en skog med en massa döda träd! Vi hann med några träd innan klockan plötsligt var på tok för mycket med tanke på att vi hade transporten väntades vid stationen. Ett samtal till chauffören så ordnade det sig. Han är så förstående vår Leif.

Lasse med välförtjänt kaffe

Onsdagen – som på grund av helgdag blev den här veckans sista dag åkte vi direkt mot kolmilan i Himmeta och Lasse Gunnarsson. Vi stannade vid Himmeta bygdegård och inväntade gruppen från Rytterne. Lars Gullberg var deras vikarie den här dagen. Han är skogskonsulent vid vårt kontor i Västerås. Vi åkte genom det gulliga Rabobäcksdalen fram till milan. Lasse mötte oss när vi kom och han berättade om ”res” och ”ryssjor” och om hur betalningen för utfört arbete såg ut förr i tiden. När vi anlände till kolmileplatsen och den eld som Stig-Börje, Lasses högra hand den här dagen, hade tänt så började vi med kaffe och smörgås. Därefter fortsatte Lasse med en visning runt på området som sedan avslutades med en ”mysstund” i kolarkojan.

Kolbullar steks

Vi avslutade vår vistelse hos Lasse och Stig-Börje med att traditionsenligt steka kolbullar och sedan provsmaka dessa med lingon. Tiden går fort när man är en trevlig miljö och med trevliga människor. Vi skiljdes åt från Rytterne gruppen uppe vid milplatsen eftersom deras hemresa startade lite före våran då deras resa tillbaka tar lite längre tid. Vår hemresa blev även den här dagen lite försenad men vad gör det när man har trevligt och sen har vi ju vår förstående transport! Man får nog lov att säga att det blev ett trevligt avslut på den här veckan. Även vädret var med oss. Tack Lasse och Stig-Börje!

En förvirrad liten kolmilebesökare

Vi har nu nått halvtid i Grön Rehab! Ha nu en trevlig helg alla så ses vi på måndag då vi inleder den andra halvan med gruppsamtal med Camilla.

Åsselsta grupp 11 vecka 3

Det knoppas i träden

Myror i solsken

Tänk att vi redan var framme vid vecka tre. Den här måndagen inleddes med strålande solsken. Hääärligt! Vi åkte som vanligt till stugan för att göra i ordning frukosten. Camilla anlände som väntat och gjorde oss sällskap. Förberedelser för dagens gruppsamtal hade redan vidtagits. En brasa på övervåningen var igång. Även om solen sken så var det fortfarande kyligt däruppe. Efter avslutad frukost en liten bensträckare och sen var samtalandet i full gång. I solen hade även andra små varelser vaknat till liv och solade sig mot husväggen. Fruktträden är snart i full blom.

Finns mycket att prata om under gruppsamtalen så tiden rinner fort iväg. Helt plötsligt så var det dags för återfärd till Köping.

Karta och kompass i Tränsta

Tisdagen bjöd även den på skapligt väder. Inte riktigt så som dagen innan men fullt ok. Vi åkte och fikade i stugan och när det var avklarat så hade vi en teoretisk genomgång av hur det där med karta och kompass fungerar. När vi provat några gånger inomhus så satte vi oss i bilen och åkte ut till Tränsta friluftsområde, både för att få lite frisk luft och träna ytterligare på de nya kunskaperna. Gruppen hajade det hela alldeles utmärkt och en del åkte med stolthet från Tränsta fast beslutna att låna med kompassen hem och visa hur man gör. Roligt även för mig att jag lyckats med att förmedla lite ”nygamla” kunskaper. Finns blandade erfarenheter från skoltidens kompassövningar.

Erik på väg ner i gruvan

Onsdag morgon grått, grått och regn. Ingen vidare start pådagen som skulle komma att utspela sig i Sala. Vi åkte direkt till Sala silvergruva där träffade vi Rytterne gruppen som den här dagen hade Erik Häggkvist som vikarie för Camilla. Vi gick in i receptionen och hann med en snabb kopp kaffe innan vår gruvguide Micke kom och tog hand om oss. Vi provade ut hjälmar vilket är helt enligt gällande bestämmelser innan vi fick gå vidare. Micke berättade lite om gruvans historia innan färden ner mot 60 m inleddes. Mörkt och fuktigt är det och efter ett tag så blev det en del branta spiraltrappor att ta sig ned för. En utmaning i sig men alla klarade även den biten med bravur. Vi kom till ett ställe i gruvan där det rådde totalt mörker. Var lika svart som när man blundar. Efter att besöket i gruvan var över så väntade en annan utmaning, hissresan upp till dagsljuset. Även om hissåkande för en del är jobbigt så gick det väldigt bra och jag tror att en vandring till fots upp ur gruvan hade blivit för påfrestande. När vi kom upp ur gruvan fanns det möjlighet att besöka både utställning och butik. Sen var det bara att bege sig ut i regnet, in i bilarna och åka fram till gruvbyn. I samma ögonblick som vi kom dit kom även Håkan Kling från vårt Salakontor. Han skulle berätta om biotoper. Först så skulle vi äta lunch. På grund av det regniga vädret så hade vi fått låna ett av de små timmerhusen. Jag hade lite ved i bilen så en av deltagarna i den andra gruppen fixade till en brasa i den öppna spisen. Skönt med lite värme i fukten. Erik fixade till grillen som vi sen grillade lite kött och vegetariskt på. När alla tillbehör och det grillade var färdigt så var det bara att förse sig med ätbart.

På väg mot Gruvbyns biotop

Snigel i biotopen

Efter avslutad lunch så berättade Håkan om biotoper. Vad det är och varför det finns. Sen så tog han med gruppen till den intilliggande biotopen som till nästan 100% består av lövträd. Det var fuktigt i skogen så det var gott om sniglar som letat sig fram. Man fick hålla lite koll på var man satte ner fötterna. En tävling blev det också. Det gällde att gissa åldern på ett träd som Håkan sedan borrade i för att se vem som gissat rätt eller kom närmast det riktiga årtalet. När besöket i skogen var över så blev det en enkel prisutdelning till de tre som kom närmast i sin gissning. Sedan var det bara att säga hej och tack till Håkan och den andra gruppen med Erik i spetsen för att börja hemresan. I Västerås så gjorde vi ett stop och inhandlade var sin mjukglass. Sen begav vi oss vidare till Köping och de andra orterna där deltagarna hörde hemma. En sådan här dag som är längre så kan vi inte ha någon transport väntande på oss. Huvudsaken är ju att alla kommer hem ordentligt. Trötta var nog alla efter den här dagen och lite frusna efter regn och kylan i gruvan. Kändes nog skönt att få komma hem och värma sig. Ta ett varmt bad eller krypa in i en värmande filt för att sen somna och vakna till en ny dag.

Flitiga händer

Torsdagen hade anlänt – trots onsdagens långa dag så var alla på plats vid stationen. Vi åkte direkt till Gudrun i Norrberga för att fortsätta med lite nya lerkreationer. Solen sken över Norrberga. Vi fikade i vanlig ordning först som sig bör innan ”lerkluttar”, kavlar och andra verktyg kom fram

på bordet. Sedan var snart kreativiteten i gång. Det skapades ljuslyktor, ljusfat och skyltar mm.

Charmören Atlas

Gudrun gick in och hämtade ut charmören Atlas, Gudruns lilla hund. Han visade upp sina konster. Han kan både dansa och spela död på kommando och efter avslutad uppvisning så förväntas det en liten godbit av något slag. Han är lika snäll och kärvänlig mott alla han träffar. Det blev dags  att skiljas från Gudrun och hennes Atlas för återfärd  till stationen i Köping.

Det har varit en intensiv vecka så alla är välförtjänta ett par dagars vila och återhämtning.

Tänk på att ta hand om er själva – ni vet vad Camilla brukar prata om när det gäller den biten. Ha en trevlig helg så ses vi på måndag igen!

Åsselsta grupp11 vecka 2

Promenad vid Tränsta

Nu hade vi kommit till kursvecka två och det hade hunnit vara både Valborg och 1:a maj!

När vi träffades igen på onsdagen så var det strålande sol. Vi åkte till vår stuga och gjorde som vanligt i ordning vårt frukostfika. Som vanligt så fanns det mycket att dryfta under frukosten. När vi fikat klart så gick vi igenom schemat för de kommande veckorna. Lite beroende på gruppens deltagare så kan det ibland vara bra med lite framförhållning när det gäller aktiviteterna. När det var klart och disken borta så åkte vi ut en sväng till Tränsta. Det kändes skönt att komma ut och ta en liten runda i skogen i det fina vädret. Vi får väl hoppas att vädret nu får hålla isig någorlunda framöver också. Det blev dags för gemensam uppsittning i bussen och färd mot Köping igen. Vi åkte dock en lite annan väg. Vi passerade bl. a Litsberga och ”Astrids skog” som vi kommer att besöka när det blir dags att prova på inventering av död ved. Kul med lite omväxling i vägval också.

Vadå mus - jag?!

Torsdag morgon så gick färden direkt till Strömsholm och Österängarna. Solen visade sig även den här dagen så det kunde inte bli bättre. Något kyligare i luften men att sitta mot en vägg och dricka kaffe och äta smörgås var ju inte helt fel. Vi gick till minneslunden, kan man väl kalla det, för hästar som gjort bra ifrån sig eller varit en extra kär vän under sin levnadstid. På väg mot bilen var det någon som ropade ”en mus” men se det var det inte! Det var en annan liten fyrfotad krabat som pilade på för fullt i gräset. En liten ödla av något slag – fråga mig inte vilken. Riktigt söt var den faktiskt. Efter vår lilla promenad det så åkte vi till stallbacken för att besöka stallarna. Vart gick inte besöket först – jo till det stall där jag gjorde en bekantskap med en häst med en av mina tidigare grupper.

Hästmassage

Ville så gärna att gruppen skulle få träffa Sandeman. Stallets ”kelgris”. Enligt tjejerna som vistas i stallet regelbundet under sin utbildning så är det en häst som tycker om alla människor. Känns nästan lite ledsamt att behöva lämna honom. Men fler besök kan man ju göra. Antingen tillsammans eller på egen hand. Hästarna i stallet får även besök av fåglar som letar och säkert hittar något ätbart. Det blev dags att avbryta och bege oss mot stationen.

Blommande Järnek

Fredag morgon så åkte gruppen tillsammans med Erik Häggkvist, skogskonsulent hos oss på Skogsstyrelsen i Västerås. Han var bussig att med ganska snabb varsel rycka in som vikarie för mig. Målet var att besöka Gudrun i Norrberga och arbeta lite med lera för första gången. Ska bli spännande att höra hur det varit och vad som tillverkats under den här dagen. Förhoppningsvis får jag veta det på måndag då jag räknar med att träffa min grupp igen. Ett stort tack till Erik – hoppas att även du hade en trevlig och kreativ dag!

Vi ses på måndag – Camilla kommer till oss!