 |
| Rimfrost |
29 november - 3 december
Då var vi framme vid den åttonde veckan och den här gruppens sista. Vintern och kylan håller i sig. Måndag morgon var bilen täckt av snö så det var bara att sätta igång och borsta, skrapa och skotta. Snön var ju lätt så det blev en lagom uppvärmning innan det bar iväg till Köping för att hämta deltagarna. Camilla kom tillbaka till oss. Det var hennes sista möte med gruppen. Det blev en tillbakablick och reflektioner över tiden som gått och samtalen som varit under kurstiden.
 |
| Eva |
Tisdagen kom Catrin, projektledare för ”Vägen In” och vår arbetsförmedlare, Eva. Vi drack kaffe först och sen var det dags att ta itu med de återkommande enkäterna. Det är ju precis åtta veckor sedan de första enkäterna fylldes i och om åtta veckor, den sista veckan på praktikperioden kommer det att hända igen. När enkäterna var klara tittade vi på ett bildspel där alla som varit med kan känna igen sig och minnas och tänka tillbaka på våra olika aktiviteter och vad som hänt. Catrin och Eva lämnade oss med de ifyllda enkäterna. I gruppen tog vi en sista diskussion om avslutningsdagen och ”spikade” vad vi skulle göra. Sen bar det iväg i kylan till den välkända destinationen Köping.
 |
| Catrin |
Så hade då onsdagen och avslutningsdagen kommit ifatt oss. Så är det tyvärr. När man börjar den första veckan så verkar vecka åtta så avlägsen men tiden går så fort, så fort. Nästa vecka är det dags att gå vidare. Vi började med att värma oss med lite glögg. Det var ju den 1december och i helgen var det första advent så det passade ju bra. Vi fikade och pratade och var någon sugen på en smörgås så tog man det.
 |
| Avslutningslunch |
Kursintyg, några ord om tiden som gått och några på vägen. Vi tyckte nog alla att det var skönt att ha klarat av allt sådant som ju tillhör den sista dagen så att vi bara kunde ägna oss åt varandra och den avslutande lunchen vi skulle äta. Vi hjälptes åt att duka bord och vi fick en väldigt fint skuren sallad på bordet. När vi ätit klart så tittade vi igenom bildspelet igen. Tiden gick så fort att vi var tvungna att ringa transporten för de som skulle åka vidare för att be om att de väntade lite längre. Tur att det finns telefon och att transporten är så förstående. Det tackar vi för.
 |
| Vinterljus |
Jag skulle vilja avsluta dagboken för de här åtta veckorna med att önska hela Åsselsta 2 – gruppen ett stort LYCKA TILL med fortsättningen. Tack alla för tiden som gått och för att jag fått lära känna er… och glöm nu inte att jag tänker på er, att tänka på varandra och att tända ett ljus i vintermörkret – det ska jag… Hör ni små pip i öronen så kanske det är tankarna som når fram…
