17-21 januari
 |
| Fika |
Hej igen – hoppas ni hade en vilsam helg. Veckorna går fort eller hur? Så även helgerna! Men nu var det måndag och en ny vecka igen. Det hade ju varit mildväder så bitvis kunde vi gå på gröna gräsmattor. Dom finns där under det vita täcket. Det var Camillas dag som alltid på våra måndagar. Det finns en hel del att dryfta och ingen behöver känna något tvång att berätta vare sig det ena eller det andra. Det känns behagligt och bra. Sen finns det ju alltid möjligheter att ta upp saker på tu man hand om det skulle kännas bättre. Lite ”hemuppgifter” får gruppen emellanåt men det verkar inte vara betungande för någon. Det är inga ju heller inga stora ”läxor” det är frågan om.
 |
| Katt på galleri |
På tisdagen åkte vi till Uttersberg och Gallery Astley. Eva, vår arbetsförmedlare var med oss. En gråkall dag. Solen lyste med sin frånvaro kan man säga. Men vad gör det. Vi fikade när vi kom fram. Antingen på stående fot vid bilen eller inne på caféet. Alla rörde sig inne i galleriet efter eget sinne och lust. När vi klarat av det var det dags att besöka galleriet i det gamla stationshuset. Tre kvinnliga konstnärer från Irland ställer ut där just nu. Fick veta att dessa tre varit och jobbat i ateljén i Uttersberg med ytterligare konstvärk under en tid nu i vinter och kommer att ha ytterligare en utställning i april. När vi var mätta på konsten så lagade vi till soppa bakom stationshuset. Alla sätt är bra utom dom dåliga eller hur? När magarna var lite mättade så var det läge att börja hemfärden mot Köping.
 |
| Död ved |
Onsdagen skulle vi ägna åt inventering. Först en liten fika i Idas stuga sen åkte vi och gjorde ett nytt försök i ”Astrids skog”. Nog var det djupt på sina ställen. Har man sen korta ben ja då blir det svårt att röra sig. Men återigen lyckades vi ta oss in. Det märktes att det inte var första gången. Takten var en annan. Blev fler träd än förra gången på vår lista. Mycket liggande träd den här gången. Fördelen med det är ju att man inte behöver använda höjdmätaren. Är lite knepigt att titta i och utanför samtidigt. Om trädet ligger så borde det ju vara död ved eller… dom vi mätte in var i alla fall väldigt döda!
 |
| Herrarna vid kolmilan |
Torsdagen var kommen och nu åkte vi direkt till kolmilan i Himmeta. Camilla kom även hon och gjorde oss sällskap. Lasse Gunnarsson som ju annars brukar ta hand om oss kunde inte vara med på grund av ett dåligt knä. Vi önskar naturligtvis att Lasse kryar på sig så han kan komma med oss framöver. Trots det så gick det verkligen ingen nöd på oss. Vi fick istället förmånen att träffa två av Lasses kompisar som hoppade in som ”vikarier”. Stig-Börje och Robert. Vi fick både berättelser om kolning och eld både ute och inne i kolarkojan. Skönt att kunna gå in och värma sig om man känner sig frusen.
Vi åt kolbullar med lingon. Vart passar det om inte vid kolmilan i Himmeta. Rätt miljö för att testa en sådan gammal rätt. Har man inte ätit det förr så blir man förvånad över dess form. Man kan ju undra hur det fått namnet bulle på slutet? Någon som vet? Då vill vi gärna veta också. Vi avslutade besöket med att skriva i Gästboken. Tack Stig-Börje och Robert för att ni tog så väl hand om oss. Tillbaka till Köping och dags att avsluta den här veckan.
 |
| Kolbullar |
En Trevlig Helg alla! Jag och gruppen ses på måndag och vi övriga hörs i nästa veckas dagbok.
