27 juni-1juli
Måndag – och en ny vecka skulle börja. Midsommarfirandet var över för det här året och nu börjar de långa ljusa kvällarna så sakteliga bli kortare. Camilla kom som vanligt till oss för gruppsamtal. Vädret gjorde det möjligt att sitta utomhus både vid morgonfikat och gruppsamtal. Lite ”läxa”, dvs. några saker att tänka på fick gruppen ta med sig under de fyra veckornas sommarledighet som startar nästa vecka. Camilla följde med oss in till Köping och vid stationen fick hon möjlighet att önska alla en trevlig sommar.
Tisdag morgon åkte vi till Strömsholm och Österängarna. Det var ännu varmare och sol från en molnfri himmel. När vi anlände tog vi med oss fikat och slog oss ner på några bänkar intill ett hus där. Dom som ville kunde söka skuggan från huset eller sitta mitt i solgasset. Under fikat anlände Magnus Pettersson, en av våra skogskonsulenter från Västerås kontoret. Han kom i sällskap med lilla taxfröken Leija (jag reserverar mig för stavningen). Magnus fick lite kaffe och bulle han också innan han började berätta om viltet i Sverige, olika jaktformer, skador på skog och mark som viltet orsakar och annat smått och gott som var värt att veta. Vi fick även tillfälle att återkomma till våra omtalade ”bajskluttar” och hur Magnus såg på det och hans teorier om varför de såg ut som de gjorde. Älg var Magnus svar på vårt mysterium och anledningen till att de såg ut som de gjorde kunde bero på att födan förändrats under vår/försommar. Vi nöjer oss med den förklaringen och ”kluttarna” får avsluta sin resa med oss! Vi tog en promenad ner till den minnesplats som finns över hästar som på ett eller annat sätt utmärkt sig, bl.a. under olympiader. Den äldsta hästen var född runt 1910. Det finns både stenar som representerar varje häst samt en iordninggjord minnestavla. När vi kom tillbaka från vår lilla promenad så hämtade vi grillen och tände den för att grilla medhavd mat. Det var ju lunchdags så det smakade inte så dumt alls. Efter avslutad grillning och mätta magar så hade en ”tupplur” i gräset inte varit så dumt men tiden för vårt besök i Strömsholm började lida mot sitt slut. Vi tackade Magnus för det han lärt oss under dagen. Åter lite nya kunskaper som kan vara bra att ha med sig, det gjorde vi och åkte tillbaka in mot Köping.
Onsdagen var planerad till att bli en lång dag – hur lång visste ingen av oss när vi åkte iväg i vanlig tid från stationen. Transporten på eftermiddagen hade vi därför bokat av. Vi styrde mot Sala och när vi anlände stannade vi vid Gruvbyn vid Sala silvergruva för att förmiddagsfika. Det var fint där, varmt förståss – men allt såg mycket annorlunda ut än under den kalla årstiden. Efter fikat åkte vi fram den lilla biten till gruvområdet. Klockan kvart i tolv så kom en av gruvans guider och mötte oss – Svanja. Först fick vi förse oss med hjälmar och dom som ville fick låna en fladdermusliknande regncape – lite skydd mot kyla och fukt. Betänk att det var ca +29o varmt ute och det i skuggan och nu skulle vi ned till ca +2o som är gruvans temperatur året om. Skillnad eller hur?
Svanja berättade om gruvans historia och om hur man utvann det silver som fanns. På vägen ner så bjöd Svanja på sång – hennes trygghet och förståelsen för viss rädsla och tveksamheter inför besöket och kanske även sången gjorde att hela gruppen klarade utmaningen galant. Turen tog ca en timma. Lite kulna av kylan så var det riktigt skönt att komma ut i solvärmen igen. Vi passade på att se oss om på området, besöka gruvans museum och några butiker som fanns där innan vi åkte tillbaka till Gruvbyn för att göra i ordning lite lunch. Vi åt och tog det lugnt och blev alla förvånade över att klockan redan började närma sig fyra. Tröttheten av värmen och maten gjorde att vi tog ett gemensamt beslut att packa ihop och börja hemfärden mot Köping och Kungsör. Väl på hemmaplan så skiljdes vi åt för att få lite vila inför morgondagen.
Så hade torsdagen anlänt – den sista dagen innan vår semester skulle börja. Vi åkte till Gudrun. Fikade gjorde vi ute i trädgården. Varmt var det och fuktig luft. Kanske var det regn i luften? När vi fikat klart gick vi in i ateljén och började med vårt skapande. Mycket kavlande blev det. Skålar och skyltar tog form. Några skålar placerades upp och ned över glasburkar för att inte ”säcka” ihop under torktiden. Gudrun kommer efter torkningen att bränna våra skapelser så att när vi träffar henne nästa gång, efter sommarledigheten, kan glasera det vi gjort. En och annan kopp kaffe hanns med innan det var dags att önska Gudrun en trevlig sommar och åka in till stan.
Nu tar vi som sagt ledigt i fyra veckor och ses igen den 2:a augusti. På grund av semestertider så kanske dagboken dröjer lite. Även om så skulle bli så önskar jag och grupp sex alla en
SKÖN och VILSAM SEMESTER!
