Vi hade kommit fram till gruppens andra vecka. Vi möttes som vanligt vid stationen i Köping. En tur till Idas stuga när alla var samlade. Kaffetåren nr ett på måndagens program. Camilla
kom och vi var tillbaka till ordningen på måndagar. Camilla startade upp en eld i kaminen på övervåningen. Gick perfekt. När alla fikat klart och tagit sig en nypa luft och bensträckare så blev det dags för Camilla och gruppen att dra igång med gruppsamtalet framför brasan.
Tisdagen åkte vi direkt till Gudrun. Ett litet stop gjorde vi alldeles vid avfarten till Munktorp. Där väntade Martin en nyanställd skogskonsulent. Han skulle vara med oss för att träffa Gudrun och se lite hur en dag hos henne kan vara. Det kan ju hända att han kommer att hoppa in som vikarie i min eller i någon av Västerås grupperna. En fördel är ju då om man hittar för det kan ju råka stå keramik på schemat. Vi började med att duka fram kaffe och just den här dagen så hade vi en 30-åring att celebrera. Dagen till ära så var det ju tvunget att bli tårta. Jämt som det var och allting. Ett fyrfaldigt hurra blev det för vårt födelsedagsbarn! När vi firat klart så tog Gudrun fram leran. Det skulle tillverkas grodor. Inte det enklaste precis. Bakbenen var det som ställde till störst problem för alla tror jag. Det gäller att fästa dom på rätt ställe så det inte ser ut som om grodan hoppar baklänges. Alla lyckades riktigt bra. Det blev både långa smala grodor och korta tjocka. Olika arter kanske? Gudruns lilla Atlas kom ut och hälsade på gruppen. Tiden rusar som vanligt iväg hos Gudrun och det blev dags att återvända till Köping.
Onsdagen – regn, regn… Vi åkte till stugan den här dagen. Tommy en annan av våra skogskonsulenter skulle komma och prata om hur vi får all information till våra navigatorer, dvs. GPS som vi ju säger för det mesta. Det började med inomhusteori om X – och Y- koordinater, satelliter och vilka olika informationer som vi kan få reda på i GPS: n om vi vill. Tanken från början var att vi skulle åka ut i skogen men hällregnet gjorde att det fick bli en liten utomhusövning hemma på gården. Det riktigt dånade i stuprören av regnet. Vi avslutade våran lektion med lite kokt korv inomhus. Inte är det detsamma som att vara ute och äta inte! Mätta blev vi i alla fall. Tommy sa tack och hej och åkte iväg hemåt. Vi tog tacksamt emot det han lärde ut. Lite GPS ande blir det när vi ska inventera död ved.
Torsdagen – åter en dag med avfärd direkt. Nu bar det iväg upp till Sala. Vid Gruvbyn så skulle vi träffa Håkan – en annan våra skogskonsulenter samt en av grupperna från Västerås. Förmiddagen skulle handla om biotoper. Vi började ju förståss med… just precis förmiddagsfika. En egen, hemtillverkad smörgås och en liten bit kanelkaka. Efter fikat så gick vi iväg mot biotopen som vi skulle besöka och som Håkan skulle berätta om. Intressant med alla olika arter man hitta på. Gott om sniglar fanns det. Det fanns även annat att hitta från forna tider. Lämningar efter det sista boendet i området, en liten rostig hästsko av gammalt datum. Det är ju bara att försöka fantisera om hur det sett ut en gång i tiden. En fin lövskog är det. Det tror jag nog alla var överrens om. När vi kom tillbaka var det dags för oss att börja med lunchen. Det blev grillning av både det ena och det andra. Hungriga var vi och det smakade bra. En del tunga moln ovanför våra huvuden men inget regn. Skönt att kunna sitta i lugn och ro och äta. Efter avklarad lunch så begav vi oss mot gruvan. Klockan 14.00 var det tid bokad med guide för att de som ville skulle få besöka gruvan på 60 metersnivån. Först så var det till att utrusta sig med varsin hjälm innan nedstigning. Turen tar ca 1 timma och det är en upplevelse både gruvbesöket i sig och att lyssna på guidens berättelser om gruvan och dess historia. Efter gruvbesöket fanns det möjlighet att besöka museet en trappa upp och det shoppades lite i gruvbutiken. Några små stenhjärtan till döttrarna t.ex. Efter en heldag i Sala avslutades besöket i lugn och ro innan båda grupperna skulle börja sin resa hemåt mot Västerås respektive Köping. Det var en trevlig bekantskap vi fick göra med Västerås ena grupp och deras arbetsledare Anna-Lena. Vi kommer att träffas nästa vecka igen och då även den andra gruppen från Västerås. Vad som då kommer att hända får ni läsa i nästa veckas dagbok.
Ha nu en trevlig helg alla och så ses vi som vanligt på måndag för nya strapatser.
Tisdagen åkte vi direkt till Gudrun. Ett litet stop gjorde vi alldeles vid avfarten till Munktorp. Där väntade Martin en nyanställd skogskonsulent. Han skulle vara med oss för att träffa Gudrun och se lite hur en dag hos henne kan vara. Det kan ju hända att han kommer att hoppa in som vikarie i min eller i någon av Västerås grupperna. En fördel är ju då om man hittar för det kan ju råka stå keramik på schemat. Vi började med att duka fram kaffe och just den här dagen så hade vi en 30-åring att celebrera. Dagen till ära så var det ju tvunget att bli tårta. Jämt som det var och allting. Ett fyrfaldigt hurra blev det för vårt födelsedagsbarn! När vi firat klart så tog Gudrun fram leran. Det skulle tillverkas grodor. Inte det enklaste precis. Bakbenen var det som ställde till störst problem för alla tror jag. Det gäller att fästa dom på rätt ställe så det inte ser ut som om grodan hoppar baklänges. Alla lyckades riktigt bra. Det blev både långa smala grodor och korta tjocka. Olika arter kanske? Gudruns lilla Atlas kom ut och hälsade på gruppen. Tiden rusar som vanligt iväg hos Gudrun och det blev dags att återvända till Köping. 
