Åsselsta grupp 11 vecka 4

Fruktträd i blom

Den fjärde kursveckan och måndagen inleddes med ett grått och mycket blåsigt väder. Vi åkte till stugan och fixade i ordning frukost och en brasa på övervåningen tändes för att förbereda inför gruppsamtalet. Camilla anlände och efter avslutad frukost och en bensträckare med en nypa frisk luft så försvann alla upp på övervåningen och bänkade sig framför elden i kaminen.

Kommer ni eller...??

I trädgården hade fruktträdens blommor ändrats betydligt sedan förra veckan.

 Vår lilla fyrbenta kompis Selma tittade förbi. Tyvärr så måste jag berätta för er att vår andra lilla vän Tilda inte finns hos oss längre. Det skedde genom en olyckshändelse. En tröst i det hela är att hon inte behövde lida. Kan tänka mig att Selma saknar sin kompis – vi vet ju hur vi själva reagerar när vi förlorar någon som står oss nära – man undrar ju hur ett djur tänker och känner. Tiden för gruppsamtalet var snart till enda och det blev dags för återfärd till Köping igen.

På tisdagen for vi även den här dagen till stugan. I samma ögonblick som vi anlände så kom även våra gäster som vi skulle ha på besök den här dagen. Catrin, vår projektledare för ”Vägen In” samt Eva som är vår arbetsförmedlare i projektet. Först åt vi frukost i köket tillsammans och under frukosten så fanns det en del frågor som deltagarna i gruppen hade att ställa till våra gäster. Hur ser fortsättningen ut för mig? Kommer det ekonomiska läget att förändras på något sätt? Ja det var både individuella och allmänna frågor som dök upp.

Catrin och Eva efter avslutad inventering

Inventeringsprotokoll

När vi klarat av frukosten så övergick vi till det där med ”Inventering av död ved”. Vi började med en teoretisk genomgång om vad man använder för hjälpmedel och hur man går till väga. Vi åkte sedan till ”Astrids skog” i Litsberga som är det biotopsområde som vi brukar inventera i. Eva och Catrin följde med även dom. Vi hade riktigt hyfsat väder faktiskt. Ingen blåst som det var på måndagen. Hade så varit fallet så hade det inte blivit något besök i skogen. Det kan ju blåsa omkull lätt i en skog med en massa döda träd! Vi hann med några träd innan klockan plötsligt var på tok för mycket med tanke på att vi hade transporten väntades vid stationen. Ett samtal till chauffören så ordnade det sig. Han är så förstående vår Leif.

Lasse med välförtjänt kaffe

Onsdagen – som på grund av helgdag blev den här veckans sista dag åkte vi direkt mot kolmilan i Himmeta och Lasse Gunnarsson. Vi stannade vid Himmeta bygdegård och inväntade gruppen från Rytterne. Lars Gullberg var deras vikarie den här dagen. Han är skogskonsulent vid vårt kontor i Västerås. Vi åkte genom det gulliga Rabobäcksdalen fram till milan. Lasse mötte oss när vi kom och han berättade om ”res” och ”ryssjor” och om hur betalningen för utfört arbete såg ut förr i tiden. När vi anlände till kolmileplatsen och den eld som Stig-Börje, Lasses högra hand den här dagen, hade tänt så började vi med kaffe och smörgås. Därefter fortsatte Lasse med en visning runt på området som sedan avslutades med en ”mysstund” i kolarkojan.

Kolbullar steks

Vi avslutade vår vistelse hos Lasse och Stig-Börje med att traditionsenligt steka kolbullar och sedan provsmaka dessa med lingon. Tiden går fort när man är en trevlig miljö och med trevliga människor. Vi skiljdes åt från Rytterne gruppen uppe vid milplatsen eftersom deras hemresa startade lite före våran då deras resa tillbaka tar lite längre tid. Vår hemresa blev även den här dagen lite försenad men vad gör det när man har trevligt och sen har vi ju vår förstående transport! Man får nog lov att säga att det blev ett trevligt avslut på den här veckan. Även vädret var med oss. Tack Lasse och Stig-Börje!

En förvirrad liten kolmilebesökare

Vi har nu nått halvtid i Grön Rehab! Ha nu en trevlig helg alla så ses vi på måndag då vi inleder den andra halvan med gruppsamtal med Camilla.