måndag 10 juni 2013

Åsselsta grupp 17 vecka 4


27-31 maj 2013
Besökare med eget hus
Måndagen startade som vanligt med frukost i stugan vid ankomsten dit. Camilla anlände och efter avslutad frukost och en bensträckare så var det dags för gruppsamtalet. På övervåningen fick det bli efter gemensamt beslut av gruppen.
Ute på trappan träffade jag på en liten krabat med eget hus. Fort gick det inte men det kan man förstå när man måste släpa omkring på sitt eget boende.
Tiden gick fort även den här dagen och dags blev det för återfärd till Köping igen.
Inte glass strut
På tisdagen åkte vi direkt till Gudrun i Norrberga för vårt andra besök. Den här gången, efter fikat förståss, var det kavling av lera som gällde. Det resulterade i en mängd olika skapelser. Strutformade vaser, skyltar, kylskåpsmagneter m.m.
Innan vi åkte från Gudrun så kom Atlas, Gudruns lilla hund, ut och visade upp sina konster.
Soligt och fint var det i trädgården men vi var dock tvungna att bryta upp och bege oss in till stan igen.
En minimila blir till
Onsdagen var grå och mulen. Kom t.o.m. en aning regn. Kallt var det i alla fall inte. Åter en dag när vi åkte direkt till vårt mål för dagen - Himmeta kolmileplats. Eftersom det hade kommit lite regn så åkte regncaperna på. Såg nästan ut som ett gäng jättefladdermöss som gick in i skogen. Lasse Gunnarsson stod en liten bit in i skogen och hälsade oss välkomna.
Lasse övervakar Camillas
kolbullestekning
Lasse berättade om gamla tiders skogsbruk och det hårda livet vid milorna. Väl uppe vid kolmileplatsens hjärta så började vi förståss med morgonfikat. Förutom vårt gäng så hade vi sällskap av Camilla och Rytterne gruppen. Där fanns också ett gäng kolmileentusiaster som höll på att uppföra en mila i miniatyr. På det viset fick vi se på riktigt uppbyggnaden av en mila och en av byggarna berättade om hur den fungerar.
Några rader i gästboken
Så småningom blev det dags för kolbullelunch med lingonsylt. För en del var det bekant men för de flesta en ny upplevelse. Huruvida det var gott eller inte – ja, det fanns det delade åsikter om även om de flesta verkade gilla det. Tiden vid kolmileplatsen med Lasse gick fort så det började bli dags att packa ihop. Besöket avslutades med några rader i gästboken.
Tack Lasse för ett som vanligt trevligt besök.
 
Catharina - gruvguide
Torsdag morgon åkte vi, jag, Eva vår arbetsförmedlare och gruppen till Sala. Vi började med frukost i Gruvbyn. Soligt och härligt väder var det. Efter fikat åkte vi fram till gruvan och där sammanstrålade vi med Camilla och Rytterne gruppen, även dom hade sin arbetsförmedlare Carina med sig. Vi hade bokat tid för guidning ner till 60 m i gruvan. 
På väg ner i gruvan

Besöket där tog cirka en timma. Samtidigt med oss så var det många barn på besök i gruvan så det blev lite köer här och var innan vi kunde komma vidare. När vi kom upp igen från den cirka 2 grader varma gruvan och upp till värmen i solen så gick vi tillbaka till gruvbyn.
Grillning av hamburgare
Där hade Camilla börjat förberedelserna för grillningen som skulle ske. Hamburgare eller fickburgare med tillbehör. Smakade bra gjorde det. En kopp kaffe på det sen var det dags att packa ihop och fara vidare.
Getter på språng

 
Bår skulle vi till och där skulle vi besöka Mats-Pers gården där Eva och hennes man bor sedan några år tillbaka och där tillverkas det getost av olika slag, även vanlig ko ost också. På gården har man dock bara getter i ett hundratal. Namn har man gett alla och skilja på dom kunde dom också. För mig så är det obegripligt – tyckte alla såg mer eller mindre likadana ut.
Eva på Mats-Pers gården
Ett trevligt besök var det och vi fick även provsmaka ett antal ostar med tillbehör. Kaffe med ostkaka gjord på getmjölk fick vi också prova på.

Det blev dags att tacka för oss och börja åka hemåt mot respektive ort. En lång dag hade det blivit och lite sent kom vi hem men jag tror att det var värt det.
Nu har vi kommit till halvtid på det åtta veckor långa Grön Rehab. Vi ses på måndag, då tar vi tag i fortsättningen.
Trevlig Helg!